Naturens kolorit

Med utgångspunkt i Abisko nationalpark, gör vi en poetisk kartläggning av den arktiska naturens färger och mönster. Färger som i takt med den accelererande klimatförändringen snart kan vara försvunna. Projektet spelar på relationen mellan konst och vetenskap men istället för att söka en klassisk botanisk katalogisering med fokus på artbestämning, görs en kartläggning av färgerna vi möter.

I projektet vänds perspektivet från det vetenskapliga mot en subjektiv bedömning av mönster och kulörer. Vi försöker oss på en sorts kartläggning av växternas alfabet, det språk som de implicit kommunicerar med, färger, mönster, spektrum av linjer och former. Samtidigt ställs frågan om vad vi faktiskt ser och hur vi ser. Hur upplever vi naturen och vilket värde har den för oss. Vilka instrument och måttstockar bedömer vi den med. Med naturen som fond ställer vi alltså frågor om seendet och vad vi väljer att se eller bortse ifrån, men också om konsten som språk och hur vi förmedlar det vi ser och tar in. I ljuset av vår tids centrala fråga om klimat och naturresurser, blir projektet också en poetisk påminnelse om den mångfald och artrikedom som vi har idag, men som kanske är på väg att gå förlorad.

Föregående
Föregående

Medan staden växer

Nästa
Nästa

The Moderna Exhibition